Rehabilitering av krigstrauman är ett första steg mot en framgångsrik integrering

En del av kvotflyktingarna som kommer till Finland behöver rehabilitering på grund av fysiska och psykiska problem orsakade av krig och flyktingskap. Rehabiliteringen kräver multiprofessionell specialkompetens av vilken det inte finns mycket i Finland. För att rehabiliteringen ska lyckas ska den vara individuell, ske i rätt tid och kunna kompletteras med vård, rehabilitering och stöd på boningsorten. Den här verksamhetens största utmaningar är ledningen av samarbetet samt den kortsiktiga projektfinansieringen.

Finland har också i år förbundit sig vid att ta emot omkring tusen kvotflyktingar, av vilka en del kommer att behöva rehabilitering på grund av fysiska och psykiska trauman orsakade av krig, våld och flyktingskap. För de här flyktingarna är tillgången till god vård och rehabilitering en del av integreringsprocessen.

”Ett liv i krigsområden, förföljelser eller en farlig flykt kan leda till fysiska skador, men trauman visar sig också ofta i problem med livskompetens, psykiska problem, sömnlöshet, inlärningsproblem på grund av koncentrationssvårigheter – eller en kombination av dessa”, berättar projektchef Mari Tikkanen.

Diakonissanstaltens Centret för psykotraumatologi har i tre år drivit projektet Rehabilitering av krigstraumatiserade personer. En multiprofessionell arbetsgrupp med sex experter har bedömt rehabiliteringsbehovet bland kvotflyktingar bosatta på olika håll i Finland. Arbetsgruppen har också sammanställt individuella rehabiliteringsplaner anpassade till personens situation. Vid sidan av klientarbetet har arbetsgruppen tillhandahållit utbildning, arbetshandledning och konsulttjänster för professionella som i sitt arbete möter traumatiserade flyktingar.  Projektet har finansierats 2018–2021 av EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF).

Jämlikt bemötande och individuell hjälp

I rehabiliteringen av krigstrauman möter man klienten och lyssnar till hans eller hennes historia, för att sedan försöka hitta metoder som gör det möjligt att förbättra klientens livskvalitet. Man erbjuder jämlika möten vars syfte är att tillsammans med klienten hitta lämpliga rehabiliteringsformer.

”Behandlingen av flyktingars traumarelaterade problem kräver kunskap om bland annat flyktingskap, eftersom det inte finns typiska flyktingsituationer inom den fasta befolkningen. Kvotflyktingar har placerats på olika håll i landet, och därmed bör också rehabiliteringen planeras individuellt utifrån personens behov och livssituation: Man kan inte planera en tjänst som bara finns i Helsingfors för en person bosatt i Kajanaland”, säger Mari Tikkanen.

Nyckeln till smidig rehabilitering är nationellt fungerande konsulttjänster, arbetshandledning och utbildning. När den traumatiserade personen flyttar över till sin egen kommuns tjänster är det viktigt att övergången sker med så kallad eskortering. Inom projektet har man gått till väga så att en fysioterapeut specialiserad på krigstrauman handleder den lokala fysioterapeuten i början, och likaså stöder specialistläkaren i psykiatri, ergoterapeuten samt servicehandledaren sina kolleger i kommunen.

Ett multiprofessionellt nätverksarbete fungerar inte utan effektiv ledning och koordinering. Det här är en utmaning i Finland eftersom arbetet ofta sker inom ramen för tidsbestämda projekt.

Rekommendationer för framgångsrik rehabilitering av traumatiserade flyktingar:

1. Individuell rehabilitering insatt i rätt tid är av stor betydelse. Samma lösning fungerar inte för alla: varje traumatiserad person behöver vid behov ett individuellt bemötande. Tidpunkten för behovet kan inte förutses.
2. Det multiprofessionella samarbetet vid behandlingen av trauman är ytterst viktigt. Människan är en helhet och under hennes rehabilitering ska varje del beaktas. En person kan behöva mera rehabilitering för sina fysiska skador, en annan behöver psykiskt stöd och en tredje kanske hjälp i vardagen.
3. Observation angående ledningen och koordineringen av samarbetet.  Multiprofessionalism som beaktar individens behov kräver ett mycket gott ledarskap och dito koordinering, och nätverkssamarbetet nämns också i statens integrationsprogram. Man bör satsa på samarbete över förvaltningsgränserna.
4.  Kommuner får inte lämnas ensamma.  Kvotflyktingar placeras i många slags kommuner runtom i Finland, och de traumatiserade ska få stöd nära sitt hem. Detsamma gäller krigstraumatiserade personer som kommer till Finland via asylprocessen. Det är viktigt att kommunernas egna professionella får stöd, det vill säga utbildning, konsulttjänster och arbetshandledning.
5. Rehabilitering av krigstraumatiserade är en multiprofessionell kompetens som måste säkerställas permanent.  Förebyggande arbete och rehabilitering är mycket förmånligare än avhjälpande vård. Rehabiliteringsbedömningen, utbildningen och konsulttjänsterna för kommuner har skötts som ett projekt och därmed upphör de i denna form när projektfinansieringen upphör. Även om man kunde få finansiering för ett nytt projekt har experterna redan övergått till andra arbeten och det långsiktiga arbetet har gått förlorat.

Grunduppgifter: Rehabilitering av krigstraumatiserade personer

• Kvotflyktingar är personer som har tvingats lämna sina hemländer och som inte kan bosätta sig i det land de har flytt till, och som Förenta Nationernas flyktingorganisation UNHCR har definierat som flyktingar. Kvotflyktingarna placeras i kommuner runtom i landet; flyktingar som har valts ut till kvoterna bor inte på mottagningscentraler utan flyttar direkt in till kommunen där de ska bo. År 2021 har Finland förbundit sig vid att ta emot 1050 kvotflyktingar. År 2020 var antalet 850.
• Rehabilitering av krigstrauman är en del av en framgångsrik integrering. En del av flyktingarna behöver rehabilitering på grund av trauman orsakade av krig och flyktingskap. Behovet kan inte alltid kartläggas i förväg, eftersom det kan uppstå först efter en lång tid.
• Projektet för rehabilitering av krigstraumatiserade
• Projektet Rehabilitering av krigstraumatiserade är ett treårigt projekt där en multiprofessionell arbetsgrupp har tillhandahållit bedömningar av vårdbehov samt rehabiliteringsplaner för kvotflyktingar och för personer som får internationellt skydd. Arbetsgruppen har dessutom tillhandahållit utbildning, konsulttjänster och arbetshandledning för professionella som i sitt arbete möter traumatiserade flyktingar. Projektet har drivits av Diakonissanstaltens Centret för psykotraumatologi, och det har finansierats 2018–2021 av EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF). Finansieringen upphör 31.3.2021.

Ytterligare information och intervjuförfrågningar:

Projektchef Mari Tikkanen, tfn 050 314 2014, mari.tikkanen@hdl.fi
Kommunikationsdirektör Laura Niemi, tfn 050 373 8602, laura.niemi@hdl.fi