“Papperslösa människor behöver hopp och sysselsättning”

Besökarna har gett Diakonissanstaltens dagcenter för papperslösa namnet Al Amal. Det arabiska namnet betyder hopp.

“Hopp är det som papperslösa mest behöver i sina liv”, säger dagcentrets samhällsarbetare.

Han arbetar även i samhällsprojektet Suojattomat (de oskyddade). Projektet hjälper papperslösa människor i huvudstadsregionen, där största delen av dem bor.

Det är omöjligt att beräkna det exakta antalet papperslösa i Finland. Uppskattningarna sträcker sig från 3 000 till 10 000. Bland dem finns människor både från Mellanöstern, Afrika och från Europeiska länder.

Många personer som hade fått tillfälligt uppehållstillstånd blev papperslösa 2016, då regeringen lade ner B-tillståndet som beviljades av humanitära skäl.

“De papperslösa är en mycket mer varierad grupp än vad vi tror. Bland dem finns det barnfamiljer som redan har bott i Finland lagligt en lång tid, människor vars tidigare hemland vägrar ta emot dem och en stor mängd människor som skulle vilja arbeta här”.

Osäkerhet sätter människor i risk för exploatering

Fastän bakgrunderna varierar förenar en sak alla de papperslösa: osäkerhet. Den papperslösa har inte samhällets skyddsnät runtom sig, och personens framtid är fylld av osäkerhet.

“Sådan osäkerhet är psykiskt väldigt betungande och sätter personen i risk för exploatering, till och med för människohandel. Arbetsgivarna kan till exempel med utpressning tvinga personen att arbeta långa dagar och låta bli att betala löner. Papperslösa har även tvingats till brott och prostitution”, berättar Tuija Åstedt.

Liknande mönster upprepas på bostadsmarknaden. Personen som är i en svag och osäker ställning kan bli tvungen att med hot om angivelse betala överpris för en madrassplats på golvet.

Dagcentret ger också råd till brottsoffer

Det första sättet att skingra osäkerhet är att dela med sig av korrekt information. Papperslösa vet inte nödvändigtvis vilka rättigheter de har, eller var de vågar söka hjälp när de blir offer för exploatering eller andra brott.

De behöver också råd för arbetssökning och för att försörja sina familjer på lagliga sätt. Oron för barnen tynger många. Att ge råd är en central del i Hayder Al Jouranjs och hans kollegers arbete.

I dagcentret kan man även duscha sig, tvätta byk och laga mat. Det är en viloplats för människor vars liv varje dag är fyllda av oro och rädsla.

Centret erbjuder kurser i finska och engelska. Praktisk finska lärs till exempel ut med bildkonstprojekt och spel.

Kortspelet Uno lär behändigt ut färgerna på finska och vid spelbordet kan man för en stund koncentrera sig på att bara vara tillsammans och skratta ens lite.

Uppsökande arbete bland papperslösa

Hayder Al Jouranj har gjort en hel del uppsökande arbete för att få papperslösa att bli en del av dagcentrets hjälp och stöd.

“Det är viktigt att bemöta papperslösa som människor, att diskutera med dem och titta dem i ögonen”, säger Al Jouranj.

Förutom rådgivande är just lyssnande en viktig del av arbetet i dagcentret.

“Livet är stressande och hopplöst när framtiden är osäker. Dessutom har många papperslösa traumatiska upplevelser i sin bakgrund, säger Al Jouranj.

Papperslösa får möjlighet att behandla sitt illamående i den psykosociala gruppen som Al Jouranj drar och som träffas i dagcentret en gång i veckan. Al Jouranj vet hur man ska möta de papperslösa personernas problem eftersom han till sin utbildning är doktor i psykologi.

Barn får ingen personbeteckning

Al Jouranj påminner om att det bland de papperslösa också finns barn som är födda i Finland direkt som papperslösa. De får tillgång till grundskola, men de får inte en personbeteckning. Av denna anledning är de är uteslutna från många tjänster och hobbyer.

“Vi kan fråga oss om detta är rätt. Är det tillräckligt för barnet med rätt till skolgång om han/hon inte har rätt till officiella identitetshandlingar?” Frågar Al Jouranj.

Tuija Åstedt delar Al Jouranjs oro för papperslösa barn som växer upp i ett klimat av ständig oro.

“Hotet om utvisning eller splittring av familjen är en stor psykisk börda för föräldrarna, och det är svårt att förklara situationen för barnen”, säger Åstedt.

Till arbete eller skola genast

Åstedt konstaterar att ett stort problem bland papperslösa är sysslolöshet. Då arbete eller meningsfulla saker att göra inte är tillgängliga börjar hoppet sjunka.

Enligt Åstedt skulle det vara klokt att styra alla asylsökande till arbete eller skola så snart de kommer till landet, i stället för att de sysslolösa ska behöva vänta på ett eventuellt uppehållstillstånd.

“Till exempel de som varit minderåriga då de kommit till landet har en enorm potential. Vi behöver bara kanalisera deras energi på rätt sätt. Att ordna arbete och utbildning är en liten utgift för Finland, jämfört med att låta människor hamna utanför samhället”, säger Åstedt.

Text: Anu Räsänen
Bilder: Sam Skantsi