Diakonissanstaltens sex perspektiv på regeringsprogrammet

Hur ser Petteri Orpos regeringsprogram ut ur ett perspektiv för tillit, deltagande och hopp? Kommer dessa verktyg att bygga ett anständigt liv för alla?

Visionen i Orpos regeringsprogram är ett starkt och omtänksamt Finland som står emot världens stormar. De senaste åren har satt kristoleransen i vårt samhälle på prov på ett sätt som vi inte beskådat sedan krigsåren.

Det regeringsprogram som nu presenteras, innehåller många bra och viktiga skrivningar om bl.a. terapigarantin för unga, ungdomsministern, förebyggande av narkotikarelaterade dödsfall, elimineringen av långvarig bostadslöshet och tryggande av verksamhetsförutsättningarna inom social- och hälsovården. För många människor i utsatt ställning är dock kraftiga nedskärningar och försämringar att vänta: grundskyddet och stödet i sista hand skärs ned, kundavgifter höjs och situationen för invandrare stramas åt på ett aldrig tidigare skådat sätt. Bygger Orpos regeringsprogram upp ett samhälle av tillit, delaktighet och hopp?

Hösten 2022 samlade vi tillsammans med våra kunder och experter in idéer om de mest kritiska förändringarna under nästa regeringsperiod. Läs om Ett samhälle av tillit, delaktighet och hopp på vår webbplats.(på finska) Hur ser regeringsprogrammets riktlinjer ut i ljuset av detta? Utstrålar rusmedels- eller invandringspolitiken mänsklighet, kommer de ungas deltagande att öka eller hur ser social- och hälsovårdssektorns framtid ut i det här läget?

Hur ser regeringsprogrammets riktlinjer ut?

1. Antalet papperslösa ökar och skuggsamhället stärks

Diakonissanstalten främjar en human invandringspolitik. I regeringsprogrammet konstateras att regeringens asylpolitik baserar sig på bistånd till de mest nödställda, internationellt samarbete, tryggande av säkerheten och försvar av västvärldens värderingar, såsom demokrati och jämlikhet. Särskild vikt fästs vid rättigheterna för barn, kvinnor och personer med funktionsnedsättning. Detta står dock i skarp kontrast till skrivningarna i själva regeringsprogrammen.

Regeringsprogrammet minskar flyktingkvoten och skärper även i övrigt invandringen och försvårar livet för utsatta människor. Vi ser det som en stor risk att den skärpta invandringen leder till att antalet papperslösa ökar, svartjobb blir allt vanligare, hat mot myndigheter och risken för radikalisering ökar samt att det befintliga skuggsamhället stärks.

“Det är vansinnigt att de som fått avslag på sin asylansökan hindras från att byta fil till arbetskraftsinvandring. En arbetsplats som erhållits under asylprocessen utgör inget hinder för avlägsnande ur landet för dem som fått avslag på sin ansökan”, säger Anne Hammad, projektledare som arbetar med papperslösa.

Alla har dock fortfarande rätt att ansöka om olika uppehållstillståndsmöjligheter. Varför uppmuntrar vi inte människor att arbeta när Finland behöver allt fler arbetstagare?

I regeringsprogrammet talas det också om att effektivisera behandlingen av asylansökningar.

“Istället för effektivisering, bör vi satsa på kvaliteten på behandlingen av asylansökningar så att den sökande har möjlighet att bli lyssnad till på ett seriöst sätt och att ett pålitligt biträde reserveras för hen samt tid för hörandet i samband med första ansökan”, säger Hammad.

Diakonissanstalten är positiv till en snabb process, men ännu viktigare är en högkvalitativ och rättvis behandling.

2. Substitutionsbehandling vid opioidberoende och injiceringsrum lyser med sin frånvaro

Diakonissanstalten betonar i sina mål en  human och värdig rusmedelspolitik. I regeringsprogrammet fäster man särskild uppmärksamhet vid förebyggandet av unga människors narkotikabruk och minskandet av antalet narkotikarelaterade dödsfall. Detta är en viktig punkt. I programmet är det även glädjande med omnämnandet av förbättrad tillgång till och effektivitet gällande tjänster inom social- och hälsovården för mentalvårds- och missbruksproblem samt olika modeller för missbrukarvård som motsvarar kundernas behov.

I Finland används mer narkotika än i de övriga nordiska länderna och Finland hör till de länder i Europa med flest narkotikadödsfall bland unga. Vid sidan av alkohol är narkotika ett stort problem i Finland, vilket borde ha åtgärdats mer målmedvetet även gällande åtgärdsskrivningarna.

I regeringsprogrammet beaktas exempelvis inte den ökande användningen av cannabis bland unga vuxna. Inte heller nämns medicinsk substitutionsbehandling vid opioidberoende, trots att det har visat sig vara en av de mest effektiva missbruksbehandlingarna. Substitutionsbehandling vid opioidberoende halverar dödligheten bland de som får behandling.

“Just nu står majoriteten av opioidmissbrukarna hos oss utanför substitutionsbehandling. Om vi verkligen vill minska antalet narkotikarelaterade dödsfall bland unga, måste vi öka antalet enheter för substitutionsbehandling och sänka tröskeln för att få vård”, konstaterar Jarmo Kantonen, medicinsk chef på Diakonissanstalten.

För att nå de narkotikamissbrukare som är mest utestängda från behandlingssystemet, bör man även inleda ett försök med kontrollerade injektionsrum genom beredning av lagstiftningen. Detta nämns inte heller i regeringsprogrammet.

Alkohol är en av de vanligaste dödsorsakerna bland finländare i arbetsför ålder och är ofta även en bidragande orsak vid narkotikarelaterade dödsfall bland unga. Nu utökas tillgängligheten av kommersiella skäl genom att detaljhandelstillståndet utvidgas till att gälla drycker som framställts genom jäsning och innehåller högst 8 procent alkohol. Samtidigt kommer beskattningen av öl att lindras och avregleringen av försäljningen av viner att undersökas.

3. Hörandet av unga bör säkerställas

Det finns nästan en miljon unga i åldern 15–29 år i Finland, och var tionde riskerar marginalisering. Vi har inte råd att förlora dem! Vi är glada över att se att regeringen tar den ökande psykiska ohälsan bland unga på allvar och att man ingriper i situationen och marginaliseringen så snart som möjligt.

Enligt regeringsprogrammet anvisas helhetsansvaret för ledningen av arbetet för ungas välbefinnande till undervisnings- och kulturministeriet. Det är viktigt att ett organ tar ansvar för ungdomars frågor, och här ser vi många möjligheter. Det är dock viktigt att ungas frågor behandlas över ministergränserna, eftersom ungas liv inte kan silofieras.  Vi ser därför fram emot att se vilka framsteg som kommer att göras för att främja ungdomars välbefinnande som ett resultat av detta.

Regeringen lovar att utarbeta ett omfattande åtgärdsprogram för att förebygga utslagning bland unga och för att avhjälpa bristerna i välbefinnandet och i den psykiska hälsan. Regeringen satsar på förebyggande åtgärder, såsom uppsökande ungdomsarbete och verkstäder för unga, vilket vi hoppas också kommer att återspeglas i tryggandet av finansieringen. Vi önskar att de fina skrivningarna om hur man ska ta itu med marginaliseringen av ungdomar och förbättra situationen för de allra mest utsatta ungdomarna inte bara kommer att förbli ett åtgärdsprogram utan att vi även kommer att få se en hel del implementering och konkretion.

Regeringen lovar att främja ungas delaktighet och regionala jämlikhet bland annat genom att stärka ungdomsfullmäktiges ställning i kommunerna och välfärdsområdena. Det är mycket bra att ungdomsfullmäktiges ställning stärks, men det ger inte utrymme för ungdomarnas olika röster. Det vore också bra att uppmärksamma andra möjligheter att påverka och se till att man även lyssnar på de ungdomar som befinner sig i svåra situationer. Vi hoppas att ungdomsministern också kan ta upp detta.

”På Diakonissanstalten har vi diskuterat påverkan med hundratals ungdomar i utsatta situationer. Alla vill göra skillnad, men många saknar stöd och uppmuntran vid sin sida. Därför borde vi också satsa på andra möjligheter att påverka”, konstaterar Katri Angeria, chef för ungdomsprogrammet.

Även om regeringsprogrammet inkluderar mycket bra beträffande ungas perspektiv, så är det mycket oroande att åldersgränsen för eftervård inom barnskydd sänks från 25 till 23 år, liksom åldersgränsen för vuxenstöd enligt integrationslagen. All statistik och undersökningar visar att det är dessa grupper som behöver mest stöd för att växa upp.

Vi är också mycket oroade över regeringens plan att från inledningen av 2025 kräva en diagnos av sjukdom eller skada för att erhålla FPA:s yrkesinriktade rehabiliteringsstöd. Detta är ett mycket dåligt beslut, eftersom stödet är särskilt avsett för ungdomar som varken studerar eller arbetar. Beslutet skulle sannolikt öka kostnaderna och byråkratin. Vi hoppas att regeringen omprövar detta beslut.

4. Hårdare straff är inte lösningen på ungdomars problem

Före utgången av 2023 utarbetar regeringen ett omfattande åtgärdsprogram för att stoppa ökningen av ungdoms- och gängbrottsligheten i Finland. För att lösa problemet vidtar regeringen ett brett spektrum av åtgärder, både hårda och mjuka. För att ta itu med detta fenomen krävs ett multiprofessionellt tillvägagångssätt.

Vi anser att det är viktigt att ha ett förebyggande perspektiv och att ingripa i ett så tidigt skede som möjligt, vilket har visat sig vara bland de mest effektiva sätten att långsiktigt minska symtomen på kriminalitet och våld bland unga. Tidiga insatser kan förhindra såväl marginalisering som att hamna i en brottsspiral, men det kan också hjälpa dem som återgått att komma tillbaka till såväl samhälle som sammanslutningar.

Hårdare straff kommer inte att på lång sikt förhindra ungdomsbrottslighet eller ökat våld.

Ungdomars välbefinnande är mer polariserat än tidigare och därför är utslagning en av de viktigaste utmaningarna för den inre säkerheten. Enligt forskningsrön är det effektivaste förebyggandet av både kriminellt och våldsamt beteende och marginalisering att erbjuda stöd till familjer, barn och unga så tidigt som möjligt. Diakonissanstalten stärker tryggheten och stabiliteten i samhället bland annat genom att dagligen arbeta med teman som försoning, minska marginaliseringen av unga och öka delaktigheten och tilliten på gräsrotsnivå i såväl individers som sammanslutningars vardag.

5. Att skära ned på utvecklingssamarbetet är en kortsiktig politik

Beroende på kalkyleringssätt uppgår nedskärningarna i det egentliga utvecklingssamarbetet till cirka 220–280 miljoner euro, jämfört med den planerade nivån för 2027, det vill säga 900 miljoner euro.

Att skära ned på utvecklingssamarbetet är en kortsiktig politik i en världssituation där olika kriser orsakar allt fler flyktingar och klimatförändringarna gör situationen ännu svårare för hundratals miljoner människor som lever under svåra förhållanden.

Nedskärningar i utvecklingssamarbetet tas bort bland annat från stödet för fred, demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet runt om i världen. Detta har också en indirekt inverkan på Finlands och finländarnas säkerhet.

“När människor i de svåraste situationerna globalt inte får tillräckligt med stöd i sina hemländer, ökar också antalet flyktingar. Samtidigt minskar Finland sin flyktingkvot, som särskilt är avsedd att skydda de mest utsatta, särskilt kvinnor och barn. Det är en inkonsekvent och motsägelsefull politik”, påpekar Saija Niemi, chef för den internationella verksamheten.

Även om det inte finns någon önskan att stödja regimer som stöder Rysslands anfallskrig med utvecklingssamarbete i framtiden, vill Diakonissanstalten påpeka att det är särskilt viktigt att fortsätta stödja det civila samhället som verkar i dessa länder. I Vitryssland, där Diakonissanstalten har stött verksamheten i en organisation som främjar den romska minoritetens rättigheter, begränsar regimen exempelvis frivilligorganisationers verksamhet kraftigt. Att stödja frivilligorganisationer i auktoritära länder är ett ställningstagande för demokrati och skapar möjligheter för dess framtida utveckling.

Diakonissanstalten anser att det är viktigt att stödja Ukraina nu och i framtiden. Det är dock viktigt att inte glömma bort kriser i andra delar av världen och de mest utsatta människorna globalt. Finland måste bära sitt globala ansvar och aktivt delta i det internationella samarbetet för att lösa världens gemensamma problem.

6. Många reformer i rätt riktning tryggar verksamhetsförutsättningarna inom social- och hälsovården

För att trygga verksamhetsförutsättningarna inom social- och hälsovården väntas ett stort antal åtgärder som om de genomförs, mestadels kommer att ha en positiv effekt på branschens utveckling. Det kommer bland annat att gå snabbare att erkänna examina som avlagts utanför EES och EU och ikraftträdandet av personaldimensioneringen på 0,7 senareläggs. Vi är glada över att regeringsprogrammet återspeglar de mål och önskemål som vi aktivt främjar.

Det ska bli intressant att se om det finns behov av ökningen på 0,7 inom dimensioneringen efter den här regeringsperioden, om rationaliseringen av arbetsuppgifter, omdefinieringen av utbildningskraven och användningen av teknologi kan skapa verksamhetsmodeller och arbetsprocesser som främjar personal-, kund och patientsäkerheten.

Vi välkomnar beskedet att man kommer att dra nytta av alla i lagen godkända personalgrupper för att en personaldimensionering som motsvarar kundernas behov av vård och omsorg ska uppnås. Det är viktigt att på ett humant sätt utnyttja teknik som underlättar omsorgsarbetet och ökar patientsäkerheten, såsom smarta golv eller smarta armband, vid beräkningen av personaldimensioneringen. Samtidigt är det dock viktigt att tjänsteupphandlingarna inte ställer strängare dimensioneringskrav eller omotiverade utbildningskrav än de som grundar sig på lagstiftningen.

Det är viktigt att regeringen främjar användningen av utbildningsavtal och läroavtalsutbildning och gör det möjligt för assistenter att certifieras som omsorgsassistenter.

Ytterliga information:

Miinukka Tuominen-Hakoila, chef för påverkansarbete, 040 705 8256, miinukka.tuominen-hakoila@hdl.fi

Mediekontakter även: Jenni Sarolahti, kommunikationschef, 050 372 0828, jenni.sarolahti@hdl.fi